Från att ha varit manisk med mina milspromenader så vände allt i lördags.
Jag bara sov och sov. Hade tydligen en kompis här. Minns inte hans besök, trodde det var en dröm.
Igår vill jag bara sova, fick ångest och fick ta lugnande. Lade mig tidigt igår men hade kunnat lägga mig kl 15.
Det tog alltså knappt ett dygn så hade hela min diagnos gått från himmelsk, pigg och glad till oerhört trött (meds), ångest och domedagstankar.
De är kul man hänger med.
Har fått kontakt snabbt med psyk idag och de ska höra av sig ang ändrad medicinering, hoppas jag.
Idag sitter och jag och gråter för inget, inget och allt kanske.
Hatar den här jävla sjukdomen !
Hade tänkt börja träna pilates idag, sån där prova på. Just nu är jag inte alls sugen.
Har det vart som innan så släpper väl denna depression i Mars nån gång..
Är så less och orkar inte skriva mera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar